Helt säkert använder de flesta av oss ordet "tack" minst en handfull gånger per dag! Många gånger som en total självklarhet när någon håller upp dörren, när vi tar emot kvittot på matvarubutiken eller när någon gett oss en komplimang.
Eftersom ovan är enkelt och går på autopilot bör vi istället reflektera hur ofta vi använder ordet med större mening och eftertryck! Skillnaden i innebörd när ordet laddas med detta är total! Tyvärr missar vi dagligen möjligheter att leverera med denna innebörd. Antingen för att vi tar människor och saker och ting omkring oss alldeles för givet, eller är stress vår ”bästa” bortförklaring?
Ett eget exempel jag tycket belyser användandets potential skedde på en inrikes flygning i början av året. Trots att vi endast var ett 10-tal luttrade passagerare på kvällens sista flygning levererade flygvärdinnan säkerhetsgenomgång, information och service med största passion och stolthet. Jag såg vid tillfället till att stiga av sist för att kunna stanna upp och lämna feedback och tacka för att jag njutit av att ha blivit sedd som både kund och människa. Den medelålders flygvärdinnan började nästan gråta och pilot och andra personer vid gaten stämde in i "hyllningen". Vi skiljdes åt och jag gick vidare till taxin med ett leende!
Är kvinnans reaktion ovan ett bevis att även den bäste knappt får höra ordet tack på det sätt att det träffar? Om så är förmodligen slutsatsen uppenbar, att det råder stor potential för oss alla att bli bättre att leverera våra tack med större eftertryck och mening!
Och du... stort tack för att du läste denna blogg och kommentera gärna!